Alla möbler och inredning är tillverkat för en mycket mindre person.
I Vietnam följde stolen med då man reste sig, man fick blåmärken av att krypa ihop vid ett litet bord och man var stel i tre dagar av att sitta i deras bussar (speciellt om man fick platsen där hjulhuset tog upp all benutrymme).
Lite så är det här med... man förvånas inte över att hitta nya blåmärken varje dag. Toaletten är så liten att man först sätter sig ner och sedan stänger dörren, öppnar dörren och sen spolar.
På morgonen då jag sträcker på mig slår jag armarna i taket och att ta sig in i sittgruppen är som tetris. In med rumpan, svanka, tyngden framåt och MC Hammra sig in sidledes.
Men att jag sträckte låret då jag välte mig över Lars till min sida av sängen (innerst) kan jag nog inte skylla på husvagnen. Det beror nog bara på att jag behöver röra mig lite mer.
Ge mig en sommar så är jag smidig som en räv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar