söndag 30 maj 2010

Maskrosbarn och förortsungar.

Under 5 år i Umeå har jag bott högst 5 kvarter från centrum.
Jag har under dessa år använt mig av lokalbussen... låt oss säga 5 gånger.
Så att flytta ut till en camping vid en sjö 5 km bort är ovant.

Det är en del logistik. Lite; den som jobbar/har bilen handlar på vägen hem. Lite; "nämen ska vi passa på att bjuda över nån nu när vi har 3 lediga platser i bilen?".

Tidigare har jag inte riktigt behövt göra några planer, jag gick ner för trappan och ett kvarter bort fanns dans. En öl på väg hem, bestämma mig i sista sekund om jag ska gå på festen eller inte, förfester, efterfester, eller inget av dessa! (mest det sista, men jag gillade att jag iallafall hade möjligheten!).

Nu är jag inte längre den som glider in i mjukisbrallorna runt 23 och som sticker sekunden det blir tråkigt.
Nej, mina krogrundor, eller mina besök i centrum, är mycket mer attackbetonade.
Jämför det med Elaine Benes' sponges.
En kväll måste vara taxi-worthy.

Ska man ha en kväll med mig nu så blir det till att mötas tidigt och att räkna med att jag inte riktigt är nöjd fast det är moshpitstämning i baren och samma skiva har gått tre gånger om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar