Det närmaste kuf vi har här är en glad skit.

Medan jag var ute med hans syster igår så hann Lars dra hem en massa prylar till husvagnen.

Mitt på bordet står en förstärkare, runt den lödpenna och annat. It's cool.

Men det ser inte så bra ut märkte jag att det även står en förstärkare ute i förtältet. Det var liksom pricken över i:et som tog förtältet från "belamrat" till "upplag för heta varor".

Lars påminner numer om K som bor några vagnar bort. K har bott här året runt i 15 år.

Hans uteplats är den mest uppstyrda. Skärmtak, vindskydd, ljusslingor, solcellslampor, pallgolv, mattor och ett bord fyllt av grejer. Bl a lödpenna.

K är nog närmare 80 år och bygger modellflygplan. "Måste ju ha någonting att fördriva tiden med". Någon kväll i veckan tar han ut den radiostyrda helikoptern och visar sina skills och det bildas alltid en klunga åskådare vid hans uteplats. Jag tror han längtar tills campingen blir lite lugnare så han kan dra igång modellflygplanen igen.

När jag pratat om honom med vänner så har jag sagt att han passar här. Jag kan inte se honom i en liten lägenhet, granne med barnfamiljer och allsång. Det här måste vara mycket mer socialt för honom.

Om bara K hade varit lite social.

Vi har hejat varje dag hela sommaren. Först nu har han börjat prata lite med mig. Lite trevande om Brorsan. Alltid glad men alltid svårpratad.

Han hjälper till lite på campingen verkar det som. Lagar just nu en av campingens bilar. Samma kläder varje dag. Kaffekoppen var vit en gång i tiden och jag har aldrig sett honom i servicehuset.