10 julknäckepaket kvar.

Lars jobbade sin första dag på jobbet idag. Trots att det är två tuffa månader kvar innan vi kan börja leva någotsånär normalt så är en mascara inköpt och medan Lars satt i sig en tekaka sa han: konstigt att den här tekakan kostar lika mycket som ett paket julknäcke men mättar lika mycket.

Typisk låginkomstfälla tänker jag. Dyrare schampoon brukar vara drygare, kvalitétskläder är dyrare men håller fler tvättar. Rockystrip: Det är dyrare att köpa ingredienserna till en sallad än en pizza. En tvåkronors-tekaka mättar mer än ett paket julknäcke.

Apropå Lars såg jag precis den här önskelistan på hans dator:

Tina

Soffa, stolar, bord.

Lars

Kamin, kyl/frys, diskmaskin.

Brorsan

Leverpastej.

Det våras för huset (fantasin tryter).

Första gången jag ser huset på våren.

Jag hade på känn att E var en kille som gillade lökar (no pun) och mycket riktigt: snödroppar och krokusar.

Det hittas också endel fällor... armeringsjärn som han använt som stöttor till växterna sticker nu rakt upp ur marken och ser ut som någonting ur Flykten från Absolom.

Tina trädgårdar/Trädgården tinar.

Näråmenjaggickpå'tigen!

Hittaden en grensax i garaget och klippte vidare. Nu utan olyckor, bara mör kropp. Älskar att få en mör kropp av någonting som inte är ansträngande att göra. Utan jacka körde jag också!

Nu känner jag mig som en riktig karl! Fast jag borde inte skriva så... Jag känner mig som en krutgumma. Jag känner mig som Tove Jansson. Hackade lite snö med grepen i slutet, bara för att känna på't.

Trädgården är full av fallna hjälteträd, men vi kör en begravning för dom då snön töat bort. Eller så kör vi bål.

Sen drack jag varm choklad.

Blod, blåmärke och blogg.

Var fick du luft ifrån?!

Djävla äppelträd, eller jag menar; Djävla sekatör, eller jag menar; Djävla pepp!

Tjosanhejsanvadvarmtdetvaridagjagtrorjagpassarpåattbeskäraäppelträden!

Jag hittade E's gamla sekatör/tång och en liten stege. Klättrade upp och började klämma mig. Klämde lillfingret, äh, det använder jag aldrig ändå. Klämde ringfingret, oj, blodblåsa. In och sticka hål och plåstra om. Ut igen. Klämde fuck you-fingret. Denna gång rev jag bort huden. In igen och plåstra om.

Nu har jag gett upp. Ingen vill ge mig en riktig sekatör. Stegen står kvar, äppelskruttarna står i en vas i vardagsrummet och jag delar med mig här med hjälp av vänsterhandens tumme och pekfinger.

Men tusan för peppen! Nu slog det mig att trots plåster kan jag fortfarande såga. Såga ner lönnarna som dykt upp i syrénhäcken.

Jag MMS:ar från sjukan ifall jag förlorar ett öga.

Wazzup?

Inspiration, that's wazzup!

Fettiga drömmar.

Innan Lars ens börjat jobba så har vi börjat spendera hans lön (in our mind).

Mördartrappen, sovrummet, taket, kamin, fönster osv.

Men sen räknar vi ihop vår framtida gemensamma inkomst och kommer fram till att det måste sparas länge innan vi ens kan köpa en soffa. Eftersom jag fått ut 5900 i månaden och vi klarat oss på det så är det ju lätt hänt att man tänker att vi nu kommer få en heltidslön över. Men så är det ju inte. Vi har ju levt på den bufferten vi lyckades spara ihop i början av hösten. Både jag och Lars fick lön för jobb vi gjort tidigare den sommaren och sånt.

Men fantastiskt nog kommer vi inte behöva oroa oss över att betala räkningar.

De storslagna drömmarna får stå tillbaka ett tag till.

Jag ser fram emot att färga bort min utväxt och kanske köpa en mascara, värsta grymma lyxen! Lars ser fram emot hamburgare.

Och oh ja. Jag var i stockholm på tjänsteresa igår och hemma skramlades det fram pengar för att kanske kunna köpa en kaffe och en macka. Kaffe inhandlades på Lotus redan på stationen i Gävle (utöver namnet så blev jag sjukt imponerad och kaffet var som grädde (allt riktigt gott jämförs med grädde; mackan var som grädde osv)).

Sen gick allt rätt fort, bråttom till mötet i döende kulturhus på nybrokajen och sedan snabbt till centralen igen.

Men på centralen hände det grejer. Pizza Hut hände.

Jag kommer fram till kassan och munnen formar MEGAMÅL. Snabbmat, ack vad jag saknat snabbmat.

Det var den godaste mat tjorviga tjugor kan köpa. Två slice:ar pizza, vitlöksbröd och en halvliter cola gick ner.

Jag ser numera fram emot hamburgare. Lars ser också fram emot hamburgare.

And remember, if you're not sure about something, rub against a piece of paper. If the paper turns clear, it's your window to weight gain.

Tina tårkanalen

Jag är ledsen för det tidigare inlägget, men vad gör en inte i desperata tider.

Dessa dagar är som tur förbi.

Lars har fått jobb och jag tror jag ska fira det genom att tacka nej till ett jobberbjudande.

Mina tankar smälter mest ut i trädgården just nu, frön och sättpotatis. En gång om dagen brukar jag gråta över hur överdjävligt det måste vara att vara fosterbarn som skeppas runt och jag tror det hjälper till att frosta av gräsmattan.

Matkassepyramid

Det kommer en tid då vi inte längre kan äta ur skafferiet, vi behöver vitaminer och grönsaker. Vad gör en inte för att hålla skörbjuggen borta.

Apelsiner? Tänk om man får selleri! Ketchup!

http://linassverigeresa.se/c/9478

Gå in här och pyramida hem mig en matkasse. Alltså... det behövs typ fem röster tills imorgon så är vi biff.

En sak som är säkert!

Det är en sån tur! att man har vänner som spelar i band och sånt. För då får man stå på lista. Då kommer man in på spelningar och får hånglas lite i publiken och helt plötsligt är det helg på riktigt.

Sökes.

Huset har ett nytt soundtrack (inte bara Kate Bush). Jag vet inte om det är jag eller klarinetten som inte klarar oktaven. Förhoppningsvis jag, men det låter för bra om resten av registret trots typ två 10-min övningar (jag klarar inte mer innan magmusklerna får mjölksyra) så det är nog klarinetten.

Huset huseras just nu av fyra klarinetter. Tillräckligt för en kvartett.

Möjligtvis världens mest ensammaste kvartett.